Training day!
Tja! Det är en sliten Max som skriver idag, har precis avklarat mitt andra pass för dagen. Jag började tidigt imorse med lite långlöpning i 40 minuter och nu precis körde jag ett pass i gymmet innehållande bröst, axlar och bål. Bål kör jag i och för sig 90% av passen, den slits inte lika mycket som om man skulle köra till exempel ben, då behöver kroppen gärna två dagar ledigt från samma övningar i alla fall.
Jag tänkte idag komplettera lite "om mig själv" idag. Det viktigaste vet ni, tänkte idag istället skriva lite om mitt hockey-liv.
Det började egentligen när jag var fyra år, min syssling tog med mig till någon av hans träningar i björnligan, där började det. Jag brukade stå i mål rätt mycket där minns jag men även spela "ute" sedan när jag blev sex eller sju tror jag började jag spela i ett lag som hette Kvarnsveden, där spelade jag forward allt som oftast, det var först då jag började gilla hockey på allvar, jag hade bra tränare och föräldrar som ställde upp. Där spelade jag tills jag var 14 år. Jag hamnade efter det i Borlänge hockey för att spela i deras j20elit-lag och även i j18-laget. Där började träningen skruvas upp och träningar två gånger per dag var ingen ovanlighet, det gick bra där och jag hade många som trodde på mig. Sverige-pucken och tv-pucken spelade även under Borlänge-tiden, det var en höjdpunkt på den tiden. Under mina yngre var jag lite mer av en lirare vilket många kanske kan ha svårt att förstå. Åren gick och jag blev 16, det var dags för hockeygymnasium och Mora. Det var också en höjdpunkt, jag fick hålla på med det jag älskade på heltid i princip, det hände att vi hade tre träningar per dag och man lärde sig vikten av att äta rätt, det var hårt att kombinera den tuffa träningen med skolan men jag lärde mig . Det första året i Mora spenderade jag i j-18 laget, det gick bra, i och med att jag hade lirat i samma serie två år innan visste jag lite vad som väntade mig. Jag fick rätt snabbt chansen i j-20, där handlade det mest om träningsmatcher, det var tufft att ta sig upp i och med att jag kamperade mestadels med de som var två år äldre. Åren efter spelade jag i j20, två bra år och jag hade blivit en väldigt mycket mer aggressiv spelare, jag tacklade mycket och var lite av en "retsticka". Året efter fick jag a-lags kontrakt, det var en stor ära och ett kvitto att jag gjort något bra, Mora var då i elitserien så även då handlade det mestadels om träningsmatcher och mycket spelande i j-20. Sedan vid jul kom det lite skador och jag skulle få chansen att slå mig in på allvar. Någon träning innan första matchen skulle jag tackla en i laget, olyckligtvis lyckades han tappa balansen och landade på mitt knä, korsbandet gick av och min säsong var slut. Sedan började rehab-tiden, det var tufft och kunde vara riktigt tråkigt. Men jag var tillbaka till nästa säsong och bestämde då för att testa på lite spel i canada, få tillbaka glädjen lite. Det var ett lärorikt år och jag älskade spelet på de små rinkarna, ett smärtsamt år skall tilläggas, näsan gick av mer än en gång och handen gick av, axeln gick ur led. Jag inser att det låter som om jag inte spelade så många matcher det året men så var inte fallet, jag hann ändå med större delen av säsongen och det gick bra, vi slutade tvåa i slutspelet och vi blev lite av hjältar i stan.
Efter det har jag spelat division 1 hockey i minkfors, Tranås och Mariestad och nästa klubb som jag nämnde i tidigare inlägg blir alltså Nyköping.
Detta var allt för idag och dags för käk, ta hand om er och träna hårt!
Stay Low,
Max